Angående hacker-kuppen mot Aftonbladet

Bakgrund
Det nya året började alltså med en ytterst stimulerande nyhet, nämligen att tidningen Aftonbladets mail-server hackats av ett gäng Vuxna Förbannade Hackers (VFH). Eftersom stora delar av AB:s hjärntrust valt korkade lösenord till sina mail-konton kunde VFH enkelt ta sig in i ett stort antal mailboxar och läsa innehållet.

Enligt uppgift låg mailboxarna öppna en lång tid, kanske flera veckor, vilket gett VFH gott om tid att gå igenom mottagna och skickade mail, även historiska sådana, och givetvis spara ned allt intressant man hittade. Vilket bör ha varit en hel del.

Dessutom skriver Resumé att

Enligt källor till Resume.se har hackarna varit inne och läst e-post. Mejl från person A till person B om person C har vidarebefordrats till person C. Detta kan få mycket allvarliga konsekvenser inte minst för den redaktionella sammanhållningen på Aftonbladet.

Hacker-intrånget avslutades stilenligt genom att VFH delade med sig av påloggningsinformationen till Flashbacks medlemmar, vilka förstås roade sig med att gå in på Aftonbladets mail-server och göra diverse obscena massutskick och parodiska mötesinbjudningar.

Intressant -- och typiskt -- nog har mainstream-media legat lågt med denna ganska dramatiska incident, som normalt sett borde ha stort nyhetsvärde. Föreställ er rubrikerna om en liknande attack hade skett mot Ericsson eller Försvarsmakten!

Historien är förstås långt ifrån över, och vi får hoppas att VFH delar med sig av de nedladdade mail man samlat på sig, särskilt sånt som visar vad för sorts människor Aftonbladets journalister är.

Kommentar
Angående VFHs gärning och deras (enligt vissa) osofistikerade text-budskap till Aftonbladet vill jag säga följande: VFH är inte någon sorts intellektuell gruppering som startat en ny tidning för att kritisera AB. Det är inte frågan om det. Det är inte heller frågan om att vinna stöd ute hos den lättmanipulerade pöbeln som eventuellt förfasar sig över hackers. Maktbalansen mellan mainstream-media och den enskilde medborgaren är sådan att varje försök att spela på konventionellt opinionsbildande vis gentemot en svensk tidning är dömt att misslyckas.

Vad man måste göra är att skriva nya regler, på sin egen arena, och dra in motståndaren dit. Vilket är vad t ex en sån här hacker-attack och dess efterspel gör. Nästa steg från VFH bör vara att offentliggöra en del saftiga mail, dock inte alla, och därefter försvinna under jord på obestämd tid.

Anonymitet är nyckeln i kampen mot mainstream-media. Deras viktigaste vapen är smutskastningen, och det vapnet desarmeras enkelt genom att hålla sig fullständigt anonym. Alltså har man ingen kontakt med dem, och man kommunicerar inte med dem på deras vis eller med deras språkbruk.

I det ögonblick en svensk tidning vet något om dig, t ex din sociala bakgrund eller politiska hemvist eller rentav vem du är, så står smutskastningsapparaten redo att gå igång, och du kommer att bli avrättad i några snabba artiklar, utan någon som helst möjlighet att försvara dig.

Det är denna verklighet som misshagliga personer som t ex invandringskritiker eller marknadsliberaler befinner sig i, och de har fått smaka på Goebbels-piskan från regimtrogna media många gånger.

Avslutningsvis är jag inte övertygad om att Aftonbladet angreps av något särskilt skäl, mer än att man representerar en obehaglig, ohederlig maktapparat bland många andra i Sverige. Hacker-gänget hittade en lucka och fick jackpot när man klev in genom den. Ibland knackar verkligheten på, i form av terrorister eller ilskna hackers. Och har man inte sett om sitt hus i förväg, då blir konsekvenserna omfattande.

Underhållande är det hur som helst.