Kan kommun-upproret lösa den gordiska knuten?

Helsingborgs kommun säger upp sitt flyktingavtal med migrationsverket, enligt en nyhetsbulletin idag.

Helsingborg väntas säga upp flyktingavtal

Det akuta problemet med att hitta bostäder till flyktingar i Helsingborg gör att kommunen säger upp flyktingavtalet med Migrationsverket. På torsdagskvällen väntas utvecklingsnämnden fatta det formella beslutet.

Christian Orsing (m), ordförande i utvecklningsnämnden

– Vi klarar inte av den flyktingvåg som är i vår stad. Om vi menar allvar med att jobba med segregation och utanförskap så kan vi inte ta ytterligare flyktingar hit, säger moderaten Christian Orsing som är ordförande i utvecklingsnämnden.

Eftersom lagen ger flyktingar rätt att bosätta sig i vilken kommun de själv vill så har antalet som flyttar till Helsingborg fortsatt att öka trots att det är akut brist både på bostäder och jobb.

För att även försöka bromsa inflyttningen på ett annat sätt så väntas nämnden ta beslut om att sänka bidraget med 1 200 kronor i månaden för de flyktingar som är inneboende hos någon annan.

Som bekant tackar ett stort antal kommuner runtom i landet numera NEJ till att ta emot flyktingar, sannolikt efter att ha sett den närmast katastrofala utveckling som bl a Landskrona, Södertälje och delar av Malmö drabbats av. Nere på kommunal nivå duger ingen dubbel-moralisk bokföring eller vackra floskler från 1980-talet, utan det är en krass verklighet med bostadsbrist, arbetslöshet, socialbidrag, ghettofiering, kriminalitet, och utflyttning av etniska svenskar.

Att svensk invandringspolitik är som ett hål i huvudet av Grand Canyon-format står uppenbart för allt fler. Av någon anledning fortsätter vi att ta emot stora mängder outbildade människor från helt väsensskilda kulturer utan att ha någon vettig framtid att erbjuda dem. Det hela tycks handla om prestige och politisk korrekthet, där ingen ledande politisk aktör vågar ta det första steget, eftersom hycklande mainstream-media och politiska motståndare då -- förmodar man -- omedelbart angriper dem. Alltså fortsätter den självdestruktiva politiken, lika säkert som att en byfåne fortsätter att såga av grenen han sitter på.

Göteborg, landets näst största stad, har i år seglat upp som en ny problem-kommun vad avser s k integrationsfrågor. Stadens starke man Göran Johansson (s) har på typiskt frispråkigt manér signalerat att situationen börjar bli ohållbar. Han har bl a föreslagit att illegala invandrare ("gömda flyktingar" på orwellskt PK-språk) ska avvisas direkt. Förslaget att minska flyktingmottagandet röstades dock ner av övriga partier lokalt, varefter Johansson nu säger i DN att andra kommuner ska tvingas ta emot flyktingar.

Men... Göran Johansson inser nog att ett sådant påbud uppifrån regeringen gränsar till politiskt självmord, och med stor sannolikhet kosta Alliansen valet 2010. Vad han egentligen vill är troligen att driva den totala flykting-frågan till sin spets. En annan lösning måste fram, och denna lösning är ett minskat nationellt flyktingmottagande. Det är den logiska konsekvensen av rådande situation, och utspel av Johanssons typ kan tvinga fram ett sånt ställningstagande fortare än annars.

Regeringen följer förstås detta med spänt intresse. Vad som behövs är ett NEJ TACK från många kommuner, inklusive invandrartäta och stora sådana som Helsingborg. Blir det kommunala motståndet för kompakt och utbrett så har regeringen samlat ihop till ett mandat där man "motvilligt" minskar den totala flyktingströmmen, och kan skylla detta på de egoistiska kommunerna, vilka i sin tur rycker på axlarna och säger "visst". Ingen är ensam skyldig, de lokala väljarna håller med sina lokala kommunpolitiker, regeringen "tvingas" ta ett för Sverige gynnsamt beslut som man aldrig kunnat ta av egen maskin. Dessutom kan man desarmera Sverigedemokraternas frammarsch, i viss utsträckning.

En elegant lösning, inte sant? Att vinna ett riksdagsval är viktigare än alla sakfrågor.