Drev och politisk korrekthet

Att de flesta svenska journalister står till vänster är ett faktum. Ska man diskutera det så kan man även diskutera huruvida jorden är platt eller rund. Ca 70% är vänster-sympatisörer enligt den senast gjorda undersökningen, jämfört med knappt 40% (justerat för röstdeltagande) bland folket i stort. Överrepresentationen av vänsterpartister är 4 ggr, trots att partiet håller på att vittra sönder.

Fråga nr 2, dvs -- påverkar detta deras journalistiska arbete? -- är mer intressant. Journalisterna själva säger förstås Nej. Var och en kan ju fråga sig; om jag själv vore journalist, och fick en fråga i knäet som omärkligt kunde vridas lite i den riktning jag stöder, skulle jag då göra det?

Det stora problemet med den usla svenska journalistiken är dock inte vänstervridningen, utan den Politiska Korrektheten, som skadar Sverige betydligt mer än enskilda drev mot Timbro-kärringar.

PK-muppar är vanligare på vänsterkanten, och man får nog leta med ljus och lykta för att hitta en svensk vänster-journalist som inte gör sig skyldig till PK-hyckleri med jämna mellanrum. Men även bland mer liberala journalister finns det gott om sjuka PK-föreställningar.

Detta beror i sin tur på att svenska journalister helt missuppfattat sitt uppdrag. De iklär sig en Bror Duktig-roll där de ska uppfostra folket, och drar sig inte för att undanhålla fakta (t ex invandrares brottslighet) när PK-idéerna ska drivas igenom.

Ingen vet längre vad dessa naiva, banala, PK-föreställningar fyller för funktion, men journalistskrået har tagit på sig ansvaret att föra dem vidare genom generationer, ungefär som ett obsolet hantverksyrke.