Fallet Joy Rahman (flashback via Flashback)

En av dagens mer intressanta nyheter är att f d hemsamariten Shaik Zulfiqur "Joy" Rahman sitter anhållen i Bangladesh som misstänkt i en mordutredning. Namnet torde vara bekant för de flesta, då Rahman i Sverige tilldömdes det största skadestånd som någonsin delats ut efter en rättsprocess.

Så som ärendet framställdes i media fick nog många intryck av att ett justitiemord begåtts, att Rahman var rentvådd för mordet han tidigare hade fällts för, osv. Bilder av den lycklige Rahman med blommor och en postgiro-utbetalning på 10 miljoner kr (eller åtminstone ett beslut om detta) blåstes upp stort i vår alltid lika eftertänksamma dagspress, och det hela var en "positiv" nyhet.

Fula Gubben drar sig till minnes att dagstidningar som Aftonhoran och Träckspressen, snarare än att fördjupa sig i fallet, gärna skrev om att Rahman var liten till växten och verkade snäll. Kombinera detta med att han var en stackars utsatt invandrare så blir PK-medias slutsats given: "Joy" Rahman måste vara oskyldig!

Emellertid var bakgrunden mer komplicerad och betydligt mörkare än vad medias enfaldiga rapportering tydde på. I efterhand, och med pågående ärende i Bangladesh i åtanke, framstår det snarare som mycket svårbegripligt att Rahman friades från mordet. I slutändan handlar det troligen mer om skickligt lagvrängande från advokat Peter Althin, än någon sorts "justitiemord".

För den som likt Fula Gubben tidigare inte satt sig in ordentligt i fallet, och därför lurats av medias rosenröda beskrivning av "Joy" Rahman, kommer här lite besk mot-medicin, sammanställt från det icke särskilt PK-skadade forumet Flashback.

http://www.flashback.info/showpost.php?p=1346538&postcount=27

[Mordoffret] ströps med ett snöre som kom från en av Rahmans andra klienter och gärningsmannen försökte elda upp kroppen med tändvätska som Rahman köpte på en bensinstation i närheten straxt innan dådet. Althin skickade stryptråden till SKL för att de skulle verifiera att den inte kom från Rahmans andra klient men undersökningen visade tvärtom att den med 99% säkerhet var identisk med just den andra klientens material. Pinsamt för försvaret och därför lät man också bli att nämna detta i resningsansökan.

http://www.flashback.info/showpost.php?p=1350168&postcount=40
Observera att kassörskan har pekat ut Rahman som den som köpte både kaffe och tändvätska, även om det registrerades på två olika kvitton. Och i den tekniska undersökningen från kassaapparaten bekräftades kassörskans uppgifter, kaffet betalades först och direkt efter tändvätskan. Klockslaget stämmer också med Rahmans tidsschemma.

http://www.flashback.info/showpost.php?p=4052963&postcount=78
Det kom många klagomål från pensionärerna. Dessa tyckte att J.R. slarvade och stannade hos dem alltför kort tid. M.B. hade svårt med att ofta inte veta var J.R. höll hus när hon sökte honom. Upprepade gånger fick hon av olika pensionärer höra att det försvunnit pengar och annat i samband med att J.R. hade arbetat hos dem. En vårdtagare hade förlorat ett armband och en guldklocka. Belopp om 10 000 kr och 30 000 hade varit på tal. En pensionär berättade att han en kväll hade överfallits av någon som tog ett strupgrepp på honom. Pensionärens hustru pekade ut J.R. som angripare. Samma kvinna gillrade också en fälla för J.R. och konstaterade att denne tillgrep pengar. Sammanlagt var det väl tio pensionärer som vägrade att ta emot J.R. i fortsättningen. Hon vet att J.R. vid något tillfälle blev kallad till förhör. Hon har dock inga bevis för att J.R. skulle ha utfört tillgrepp. Hon har inte gjort några egna iakttagelser. - På senare tid var J.R. aggressiv.

(Tack till Flashback-signaturen "Kvackelikvack" för denna sammanställning.)

Fula Gubbens kommentar:

En långväga immigrant kommer hit, mördar en pensionär, blir media-hjälte och får 10 miljoner i handen. Det är sagan om det moderna Sverige i ett nötskal.